Saknad och hoppbacke | Isabella Löwengrips blogg

Åh herregud vilken deppdag! Vädret förbättrar ju inte direkt. Paul åkte till Thailand för 3,5 vecka sedan. Men jag och barnen hälsade ju på honom under sportlovet. I början så var det rätt skönt att vara själv. Det första jag gjorde var att rensa (som jag höll på med första helgen men sedan har jag liksom tappat intresset...), jag badade med tända ljus och såg på dåliga filmer själv i sängen. Då kändes allt väldigt mysigt. Men nu känner jag mig liksom klar. Nu kan han komma hem.

Men Pauls flygbiljett är inte ställd hem förr än senare. Han har dock flexbiljett så han kan ju ändra när han vill. Paul har inte hunnit ligga ner i en solstol en enda gång på 3,5 vecka. Han har träffat advokater och alla möjliga för att ordna med lägenheten som ärvdes plus ordna med renoveringar. När allt är klart så vill han fotografera i några dagar på annan ort och sedan kommer han hem.

Själv möttes jag av detta imorse. Barnen har byggt en hoppbacke. Jag har sett backen öka i grader under veckan som gått men inte orkat säga ifrån. Men nu har det nått en gräns :- )

Nu ska jag strax följa med Sally på gymnastiken. Det är en av mina favoritstunder i vardagen. Sally ska söka in till Vikingarnas Minitrupp om några veckor (då är det provträning). Om hon kommer med där så väntar tre träningar i veckan plus tävlingar. Hon skulle älska det. Alla mammor tycker såklart att sina barn är bäst.. MEN Sally är otroligt duktig på gymnastik så hon skulle verkligen uppskatta att öka nivån.

Hoppas att allt är bra med er!

Kram.