Igår när Paul och jag åt lunch hemma så sa vi till varandra "Ska vi inte åka iväg ikväll". Vi kände oss båda rastlösa, de senaste veckorna har vi varit på Lidingö eller ute i Skärgården och det har kliat i kroppen att göra något annat. Egentligen skulle vi varit i Schweiz och vandrat denna helg men resan blev framskjuten så våra barnfria dagar blev plötsligt oplanerade. Om det är något vi ogillar så är det att bara låta dagar gå utan att något speciellt hände (eller ibland är det fantastiskt med lugn men efter ett tag tröttnar jag). Vi landade i att vi skulle ta bilen ner till Skåne och kanske Danmark senare. Vi hann boka två hotell som en start i alla fall. Först Toftaholm som är en herrgård halvvägs ner mot Skåne. Vi började köra vid 18.00 igår så det kändes som ett lagom avstånd. Vi älskar att sätta oss och bara köra iväg. Frihetskänslan. Vi stannade på Jureskogs för att äta middag och vid elva så var vi framme på Toftaholm. Det var kolsvart när vi rullade in med bilen. God morgon härifrån Det som är roligt med Toftaholm är att det var det första hotellet som Paul och jag bodde på tillsammans. Det måste vara två veckor in efter att vi hade träffat varandra för första gången. Vi skulle ner till Skåne. Jag minns att det var lite nervöst (eller stort kanske) på något sätt. Vi hade bara varit hos honom eller hos mig på Lidingö och nu skulle vi i väg på första äventyret. När jag har dejtat någon tidigare och vi har bott på hotell, har det ibland känts lite krystat på morgonen när man sitter och äter frukost. Man är trött och har inte kommit igång än, jag känner mig inte speciellt snygg och vill helst vara för mig själv och uppdatera er. Men med Paul var det helt annorlunda, vi blev som siamesiska tvillingar (känner att beskrivningen inte är hundra..) men ni vet känslan av att man inte vill lämna varandra en sekund. Så är det fortfarande. Nu ska vi ta en promenad i solen, senare i eftermiddag väntar en övernattning på ett slott i Skåne. Kul!