Jag har börjat med en ny PMS-medicin. När jag var hos min gynekolog för cellprov (det kändes knappt!) så pratade jag om mina PMS-besvär och att jag tidigare har ätit Premalex men att jag mådde så illa av dom och tappade matlusten. Istället skrev min gynekolog ut progesteron som tydligen ska vara bättre än att dämpa PMS-besvären med antidepp. När hon pratade om det är bättre att behandla problemet och inte symptomen så kändes det vettigt. Jag kan inte så mycket om progesteron men tydligen så är det ett hormon som minskar när vi blir äldre (hjälp). Detta googlade jag nyss fram från Her Care: Just progesteronet är det första hormon som minskar när vi åldras. I mitten eller slutet av trettioårsåldern börjar nivån sjunka genom att ägglossningarna blir glesare. Progesteron har en lugnande inverkan på ditt humör tack vare allopregnanolone, en nedbrytningsprodukt av progesteron, som aktiverar den lugnande signalsubstansen GABA i hjärnan. Utan tillräckligt med progesteron, och därigenom allopregnanolone, så får du inte den aktivering av GABA som du behöver för att känna lugn och ro och för att bromsa stressreaktioner. Flera studier visar att allopregnanolone är lägre hos kvinnor som lider av PMS/PMDS jämfört med de som inte lider av PMS. Jag började äta hormonet för en vecka sedan (från ägglossning till mens) och det ska bli spännande om jag känner skillnad. Jag antar att det tar ett tag innan man känner effekt men ändå. Har någon av er erfarenhet av detta? Sett från Twist & Tango. Nu ska jag skona Paul från irritation och äta middag med Sheila. Ingen av oss hann fira varandras födelsedagar så det tar vi igen nu!