Jag har glömt att berätta att jag var på premiären av Gröna Lund i söndags! Det var nästan lika efterlängtat som Elle-galan. Det är ju helt olika saker förstås, den ena känns mer som jobb och den andra mer som lek. Jag fick fem biljetter till Gröna Lund så Sally och Gillis fick ta med sig en varsin kompis och sedan anslöt sig en till kompis så det var fem fantastiska barn att hålla koll på. Jag känner deras kompisar så pass bra att det hade kunnat vara mina egna barn vilket underlättar när man är iväg på en sån plats. Jag har ett så stort förtroende för varje person. Jag trodde nog att killarna och tjejerna skulle dela upp sig mer (jag lät killarna springa själva och hängde med tjejerna, de är bara tio). Men väldigt snabbt så ville alla barn åka allt tillsammans vilket gjorde mig glad. Det är alltid roligare när man är fler. Det blev några turer i Lustiga huset. Här fick jag dock åka den röda mattan själv för första gången i mitt liv. Det kändes jättekonstigt. Allas favorit var helt klart Monster. Vi åkte den tre gånger. Jag var himla glad över att få vara på grönan med ett gäng som gillar bergochdahlbanor. För annars är det alltid jag som vill åka mest. Det enda jag inte åker är dock frittfall och liknande. Vi hade en lunchpaus, en sockervadds-paus och en glasspaus. För vi var nämligen där från 11.00-19.00 - åtta timmar! Jag hade precis lika roligt. Jag vet inte om ni kan relatera men när jag var tonåring så var kön till popexpressen väldigt speciell. Där kände jag mig cool, levande och upplevde ett tonårspirr. Det var alltid killar i kön som man fick ögonkontakt med och spelades det rätt låt när man väl fick åka var man i extas. Men en känsla som slår den känslan är att se sina barn uppleva samma sak. Eller tjejerna är inte där än men killarna blickade absolut runt för att se om det fanns tjejer i kön. Det värmde i hjärtat. Världens bästa barn! Och tänk att föräldrarna är mina nära vänner. Det spelades massor av spel och det blev vinster... En megaboll och en stor kexchoklad! Alla påväg mot taxin efter en superdag. Jag kände mig verkligen så lyckligt lottad. Tänk att jag kommer att få se hela gänget växa upp. När jag kom hem gick dock krafterna ut mig efter hela helgen så det blev chips, dipp och youtube-klipp med tre av barnen. Paul var iväg på middag. Kram!