Åh vilken helg! Om det är någon gång som det är okej att missa bloggandet så är det när det tre dagar på rad av firande. I fredags var vi ute med barnen och firade våra födelsedagar, igår hade vi ju vår fest (vi somnade 04) och idag har vi hängt med min pappa som passade barnen och stannade över natten och sedan firade barnen och jag Paul nu på kvällen. Han var iväg ett tag på ärenden så vi överraskade honom med pannkakor och hemmagjort sylt. Vi hade ju 70-talstema igår och såklart var jag Abba Agneta. Självklart bar jag matchande platåstövlar till (himla sköna). Vi befann oss på restaurang Quai här på Lidingö, vårt favvoställe. Vi hade bjudit in 30 vänner på middag och party. Menyn bestod av: Champagne och ost och charkbricka när man klev innanför dörren. Till förrätt var det sharing toast skagen, råbiff och gurka med honung och kaviar. Till varmrätt blev det hjort med fantastiska tillbehör såsom kantareller, stekt potatis, grönkål morotspuré etc. Till efterrätt blev det en äppeldessert (skippade tårta). Sedan hade vi fri bar till stängning. Såå sååå gott! Min sminking i blått! Älskade Paul ha ha Det är så härligt att det är ett öppet kök i mitten. Min strategi med bordsplaceringen var att ingen fick sitta med sin respektive men alla hade 1-2 personer vid bordet som man kände. Under middagen så kom det fram vänner från olika gäng som berättade att dom hade bokat luncher och middagar. Det blev jag så himla glad över! Här är mitt fantastiska Lidingö-mammagäng med döttrar i samma klass. Tänk att jag fick ett sådant crew, gångavstånd ifrån varandra också. Det som är gemensamt med alla Lidingöbor som vi känner är att alla är väldigt extroverta, glada, gillar party och är så snälla och omtänksamma. Varenda en skulle jag kunna ringa mitt i natten om något krisade. Günther och Abba ha ha (det var inte meningen att Paul skulle få en porrlook, utan en cool 70tals-look). Vi hade hyrt in ett fotobås som var väldigt poppis! Det är en sån bra idé. Vi hyrde ifrån Betty Booth Jag är så rörd över så mycket, gamla vänner och nya vänner som berikar ens liv på ett sätt jag inte trodde var möjligt. Barn som tar sig tid och går och köper en present på eget bevåg för två veckopengar. Paul som jag har så fantastiskt roligt med. Min familj. Pauls familj. Helgen var varit bestått av "nypa mig i armen" känsla. Tack livet! Det går inte att önska så mycket mer egentligen.