Öva på vandring | Isabella Löwengrips blogg

Jag håller på att ändra mitt liv.

Jag har under de senaste veckorna ömsat skinn till något nytt. När livet var som allra tyngst blev ECT (elchocker) mitt enda alternativ. Nedsövd sex gånger men efter det försvann den djupa djupa depressionen. Jag vet inte om jag hade orkat annars. Men efter ha fått den möjligheten gäller det nu att ta vara på den. Jag behöver leva ett liv som är själsligt bra och inte egoistisk bra. Det är stor skillnad. Tar jag inte hand om mig själv nu kommer jag troligtvis hamna där jag var sist och det vägrar jag. Jag måste visa mina barn att depression inte är något tabu men att det faktiskt går att ta sig ur det.

I sommar ska jag vandra i tio dagar vid Kungsleden i Lappland. Det blir tält varje natt och jag längtar massor. Jag har problem med torgskräck sedan många år så jag skippar hellre alla stugor med okända människor, det känns bättre med eget tält.

Den här veckan har bestått av att öva. Vi har nog gått ca 3 timmar om dagen. Jag har testat mina kängor, gympadojor och hur det känns med stavar. Att gå på stigar är roligast. Det var länge sedan jag mådde bra men känslan av att komma hem efter en lång vandring är helt otrolig. För första gången på länge känns något kul.

Jag har köpt en stegräknare vilket gör vandringen lite roligare (jag är ju en tävlingsmänniska deep där inne) och vi har nog snittat på 20 000 steg om dagen. Det är roligt att klara det - varje dag. Man är lika trött som efter dagar i slalombacken.

Det är så vackra miljöer jag övar i

På kvällarna blir det mycket läsning innan jag somnar vid nio senast. Just nu läser jag denna bok som jag starkt rekommenderar efter att jag blev kär i en annan bok som heter Existentialisterna - också superbra.

Nu har jag tre dagar till på min livsvandring och jag ser fram emot varenda steg.

Kram på er.