Operation | Isabella Löwengrips blogg

Jag är irriterad på Paul. Av kärlek. Han genomgick nämligen röntgen igår för att se hur hans axel mådde. Han trillade på den i onsdags rejält när han och Gillis sprang på skolgården. Läkaren meddelade honom direkt att det blir en operation på tisdag. Om de inte opererar hans axel så kommer den få skador för resten av livet. Jag blev rätt arg när jag hörde det för Paul ska vara så "manlig" jämt och aldrig känna efter om han har ont. Jag sa direkt efter att han hade trillat att vi borde åka och kika på axeln men istället ska han gå runt med en bruten axel hemma och vägra undersöka den. Suck.

Men jag är tacksam i alla fall att han gick och röntgade den två dagar senare och han fick tid för operation så snabbt. Han blev så nedslagen när läkaren sa att han nog kommer få ta det försiktigt de närmsta fyra månaderna. Vi får boka av alla tre skidresor som vi har inbokade. För min del spelar det ingen roll, hälsan kommer först men det tog hårt på honom att varken kunna åka skidor eller simma som är det bästa han vet. Jag håller verkligen tummarna att läkningsprocessen blir bra och att det inte blir men för livet. Stackars min fina Paul.

Såhär såg min dag ut i går i alla fall. Jag rusade runt på möten innan det var dags att träna.

Tufft helkroppspass idag. Jag har inte samma styrka eller kondition sen innan julafton men det går fort att bygga upp igen.

På kvällen blev det en middag med pappa som fyllde år. Mina syskon var även där. Jag är tacksam över att kontakten är upptagen. Jag hörde av mig till pappa när jag skrev boken och efter det har vi haft kontakt. Det är som en saknad pusselbit i hjärtat har hittat sin plats igen.

Nu ska jag göra frukost till barnen, jag låter Paul sova ut.

Kram!