Nyårsmål | Isabella Löwengrips blogg

Vi är hemma i Sverige, barnen är hos oss, paketen ligger under granen och jag har gått på julledighet. Barnen går på julledighet imorgon. Så efter det går vi all in i julen och ska julbaka och bara mysa. Jag är så stolt över mig själv som fixade hela boklanseringen. Jag sa det till Sheila i oktober att nu väntar en otroligt intensiv månad med tidiga mornar och sena kvällar. Jag var orolig över hur min kropp och mitt psyke skulle reagera på stressen för jag har ju inte stressat sedan sjukhusvistelsen 2020. Det gick bra fram till sista helgen då fick jag boka av. Jag lyssnade på kroppen i tid.

Barnen fick sex paket var och Paul fick fyra. Jag tycker om att paketen är framme tidigt för då hinner man njuta av dom. Mina barn skulle aldrig tjuvkika så det är ingen fara. Planen är nu att jag har barnen fram till julafton vid lunch. Då ska dom till sin pappa. Sedan åker jag och Paul troligtvis till Köpenhamn på eftermiddagen och firar jul tillsammans. Sedan stannar vi där tills den 26:e. Och den 28e åker vi med barnen till Thailand och firar nyårsafton. Det känns som en väldigt bra plan tycker jag. Jag har alltid en sådan nyårsångest så jag är tacksam över att få vara borta. Jag har svårt att lämna året som varit för jag känner direkt pressen att kommande år måste vara bättre. Att jag måste bli mer framgångsrik för varje år som går. Det är stressande. Jag vet att de bara är hjärnspöken men ändå...

Förra årets mål var att börja laga mat, umgås mer med vänner och släppa en bok. Alla målen fixade jag! I år vill jag köpa mark och bygga landställe norrut. Jag vill hitta ett deltidsboende runt Genévesjön (antingen Lausanne eller något annat ställe, svårt att välja). Sedan vill jag bli friad till. Jag vet att ni blir sura när jag lägger en press på Paul men i år vill jag faktiskt bli det. Press eller inte. Jag vill ju gifta mig och planera bröllop! Drömmen skulle vara att gifta oss 2023.

Tillbaka till nutiden. Jag var hos frisören idag gjorde en nyansering på håret. Det blev så fint! Håret växer verkligen så det knakar hela tiden. Jag tror på att det beror på att jag mår bättre. Sedan åkte jag faktiskt go cart med en killkompis, otippat och roligt! Vi ville hitta på något mer utöver att äta en lunch så detta blev perfekt. Jag älskar ju att köra bil. De första varven var läskiga men sedan släppte det. Efteråt var jag på stan för att leta efter en fin fotobok till Paul men jag hittade inte den jag hade tänkt mig. Ska googla lite strax. Paul hämtade barnen och så möttes vi hemma halv fyra.

Imorgon går som sagt alla på ledighet, så härligt!

Kram.