Barnen önskade pannkakor imorse när dom vaknade men jag hade inga ägg hemma, då kom jag på att jag hade frysta pannkakor. Frysta pannkakor kan vara höjden av lathet men det är SÅ BRA! Jag tar ut x antal och lägger i micron, tre minuter senare har man varma goda pannkakor. Först köpte jag hem pannkakor från Coops egna märke men dom var sådär, Kungsörnen var mycket godare. Inget slår nygräddade såklart men det är en bra räddning när tiden inte finns. Tillexempel om barnens vänner är här på helgen och dom blir hungriga på eftermiddagen. Gillis ville ha socker på sina, Sally sylt och grädde och Paul och jag la på blåbär, banan och grädde. Mums. Nu regnar det ute och Paul och jag behöver jobba. Så fort jag inte leker med barnen eller gör något roligt med dom så får jag dåligt samvete. Så har det alltid varit. Gillis ställde fram schackspelet imorse men jag fick säga att jag behövde jobba i några timmar och att vi kanske kan spela senare på eftermiddagen. Då gnager det i min mage, har dom ett tråkigt sommarlov? Paul blir nästan arg på mig när jag behöver ventilera mig om det. Imorse sa han till mig "Isabella, dom har haft sommarlov i fyra dagar, vi har åkt båt varje dag, ikväll ska vi ut i skärgården igen med vänner som har barn och nästa vecka åker vi till Grekland. Du får sluta hålla på såhär, det är sjukt!" Zoomar jag ut så förstår jag ju att jag inte behöver tänka såhär, att det snarare bara är bra för dom med några timmar hemma framför tv:n också. Jag överför mitt egna energibehov på dom. Jag ska verkligen försöka släppa ansvaret med att underhålla hela tiden. Jag vet ju att det grundar sig i skilsmässan, när barnen är hos oss så måste jag "maxa". Min pappa var likadan när vi var hos honom. Det var kul jämt. Men det är kanske dags att sluta med det nu. För allas skull... Men det är så svårt att lämna gamla mönster. Det är väl egentligen både en bra och dålig sida hos mig. Men nu är jag mer medveten om det och då blir det lättare för mig att jobba med det. Kram.