Memory lane - De första åren! | Isabella Löwengrips blogg

Pappa skickade en massa bilder som han hittade i en kartong hemma. Jag och mina syskon blev spammade i en whats up grupp hela dagen men det var fina minnen. Jag tänkte dela mig med av några:

Pappa och mamma separerade när jag var fyra år och detta var första resan som pappa och jag gjorde själva. Vi åkte till Kanarieöarna och levde livet. Eller jag var magsjuk större delen av resan och levde på rostade smörgåsar med sylt. Pappa berättade att han blev uppraggad hela tiden eftersom han var 26årig "singelpappa med gulligt barn".

Bättre än hundtricket...

Jag bodde första åren i mitt liv i Jakobsbergs centrum och sedan radhus närmare Kallhäll (minns inte riktigt). Men när jag skulle börja trean flyttade vi till radhus i Skälby. Österdahlsvägen tror jag att det hette. Där fick jag en katt som jag döpte till Molly. Som jag älskade henne! Jag trivdes att bo här hos mamma.

Innan skilsmässan på en resa. Pappa var nog 24-25 här.

Lycklig över att få en lillebror

En ung vacker klok mamma!

Jag sög på tummen tills jag var 11-12 år. Motivationen för att sluta kom när det var dags för livet första klassresa. Jag var livrädd för att någon skulle se mig med en tumme i munnen. Mamma målade på stopp-och-väx. Minns fortfarande den äckliga smaken.

När mamma flyttade till Skälby, flyttade pappa in till Vasastan. Vi bodde då på Norrbackagatan och sedan Gästrikegatan. Det bestämdes att jag skulle gå klart mellanstadiet hos mamma men sedan gå i skolan i stan eftersom att det fanns bättre skolor där.

Att flytta in till stan var en stor sak för pappa:

Min pappa växte upp utan en mamma (dog när han var sex år), fem syskon, alkoholiserad pappa och så småningom på fosterhem. Det var stök, fester och slagsmål men när han träffade min mamma så peppade hon honom att göra något vettigt i livet. Mamma fick honom att läsa upp sina betyg, lämna stöket och satsa på juristlinjen. Kloka fina mamma.

Jag kan tycka att jag har gjort en klassresa men för pappa blev resan ännu större. Från att vara i socialens händer från sex års ålder, skickades runt till olika hem så blev han tillslut bolagsjurist. Några år senare startade han Startabolag som han fortfarande driver.

För min del var det rätt jobbigt att behöva åka från Skälby in till Vasa Real varannan vecka. Det blev slitsamt så tillslut bodde jag mer hos pappa. Jag mådde fruktansvärt dåligt mellan 12-14 år. I gränslandet med ny skola, pendling och föräldrar långt ifrån varandra. Plus att jag aldrig trivdes i högstadiet i Vasa Real.

I nian blev Vasa Real bättre. Jag drev min blogg, hade en pojkvän, många vänner, gick på mycket fester och var aktiv i moderaternas ungdomsförbund där jag kände ett stort sammanhang. Från att ha gått från att vara tjejen med pipig röst och akne så blev jag inte lika beroende av skol-livet. Jag var upptagen med så mycket annat. Som att ett år sedan starta ett företag, och ett till och ett till osv.

The rest is history.

Hoppas att ni tyckte om min tillbakablick, kram!