Idag har jag, Paul, Nadia och Joel haft en jättehärlig eftermiddag och kväll tillsammans. Jag ska berätta mer om den imorgon men klockan blev så mycket. Innan vi skiljdes åt så fick jag gosa med deras jättehund Miklo. Jag väger tre kilo mer än honom. Miklo fick mig att falla direkt. Bokstavligt he he. Jag hade förresten helt glömt bort hur det känns att ramla bakåt som vuxen på marken. Hur ofta gör man det? Det kändes överraskade nog ingenting. Jag är faktiskt lite hundrädd MEN på något himla konstigt sätt så ville jag verkligen gosa med Miklo. Och då är det den största hund som jag har träffat. Noll logik från mitt håll. Men han var så himla cool och lite bebisaktig till sättet. Nu ska kläderna av, jag märker av mina luftvägar direkt när jag har haft hundar och katter nära. Det är trist. God natt!