Gornergrat-tåget | Isabella Löwengrips blogg

Vi har inte haft så mycket sol här men igår så sken strålarna igenom hela dagen. Det blev verkligen en perfekt dag! Min skidåkning lossnar för varje dag som det går, alltså jag tar mig fram överallt. Även i vissa svarta backar MEN jag åker så fult och långsamt. Jag vill kunna carving men det dröjer. Men det är en målsättning i livet! Dock behöver jag mer tid i backen, en vecka per år är på tok för lite.

Hallå från oss!

Paul har åkt både snowboard och skidor denna vecka

Vi tog tåget mot Gornergrat, det är ett tåg som går upp för berget. Pistarna därifrån är helt magiska.

Malins ena son och så mina barn nedanför. Nästa år ska inte Gillis och Sally få åka i svart utan mer som Albin. Jag har kunnat se Albin i backen hela tiden vilket är så mycket bättre. Det blir två neonkläddabarn som får swisha ner i backen. Gillis har åkt med hans killkompisar från morgon till liftstängning hela veckan. Jag har umgåtts med honom vid frukosten, vinkat till honom på lunchen (barnen sitter vid egna bord) men sedan har alla barn dragit direkt. Runt 17.00-17.30 har jag fått ett samtal från honom om att han hoppar in i en taxi om han inte har kommit ner vid Sunnegga-liften där vi bor.

Idag åker vi hem från Zermatt! Ingen har lust att lämna denna otroliga by. Men i övermorgon opereras jag så det finns ändå något roligt att längta hem till.

Jag skriver mer om det senare,

Kram!