Fräsch eller dyr | Isabella Löwengrips blogg

Igår efter att vi hade checkat ut från segelbåten så hyrde vi en bil. Vi skulle nämligen köra upp från Dubrovnik till Split. Jag fick en sån enorm märklig känsla i kroppen från ingenstans. Jag blundade och försökte analysera det och jag tillslut landade jag i denna tanke som jag skrev på instagram under ett inlägg:

"Hade någon sagt till mig när jag var tonåring att jag skulle uppleva den här stunden så hade jag svävat på moln. Jag minns när jag gick i sjuan, jag hade permanentat håret för att bli fin när högstadiet på Vasa Real började. Under den tiden tänkte jag jämt på att jag nog aldrig skulle bli kysst i livet. En tanke som säkert slog många i den åldern. Jag kommer ihåg att jag frågade mamma om det ”Tror du att jag någonsin kommer att få en pojkvän?” Varpå mamma svarade ”Isabella, jag kan lova att du kommer få en pojkvän. Lita på mig”.

Så, jag hade velat skicka denna bild till tonårs-Isabella:

Titta här Bella, här sitter du i en bil på en road trip i Kroatien med en kille som precis har friat till dig på en båt i solnedgången. Ert bästis-kompispar är med och ni sitter och skrattar i bilen till en dålig podd. Du blev kysst i livet! Mamma hade rätt!"

:- )

Vet ni vad som hela tiden slår mig när vi är i Kroatien? Att allting är så rent. Såhär ser bensinmackarna ut. Toaletterna på samma ställe ser ut som att de hade kunnat varit på ett fräscht hotell. Bilar du i Italien så vill du undvika toalettbesök på bensinmackarna så långt som det går, det finns inte ens toalettringar.

Kroatien har alltid varit lite identitetslöst för mig men efter mitt andra besök i landet kan jag konstatera att landet har ett fantastiskt turkost hav och dramatiska miljöer. Maten är otrolig, vi har ätit fisk och skaldjur i en vecka. Och hur otroligt rent landet är.

Det finns en Ostronby som heter Ston som ligger mellan Dubrovnik och Split. Åk dit och ät lunch om ni bilar förbi!

Suuuupergoda.

Framme i Split! Vi checkade in på hotellet Ambasador som ligger vid i slutet av strandpromenaden. Lägg märke till ombytet av stil. Från "naturlig seglingstjej" till klackar, en svindyr baddräck, leopardfärgad klänning och solhatt he he. Jag sa det till Paul i hissen påväg upp mot takterassen, på skämt "Här kommer din ryska blivande fru".

Jag har ju alltid haft en inre identitetskris som pågått hela livet. Vill jag se fräsch, strålande och skärgårdsaktigt pigg ut eller vill jag se ut som en lyxhustru slash first lady. Klä mig monokromt i vitt eller beige, fönat glansigt hår och dyra accessoarer.

Oftast landar jag i något mitt i mellan tror jag.

Fantastisk vy från hotells takterass.

Vi ska maxa denna dag för imorgon flyger vi hem. Jag vaknade rätt nedstämd för att jag saknade barnen, tänk att saknaden alltid ska bli som värst dygnet innan.

Kram på er.