Tror du har en personlighetsstörning. Du ändrar personlighet varje vecka. Vad hände med att du älskar lugnet, laga mat och vara med barnen? Tror du folk inte lyssnar på vad du säger i podden? Inse att du uppfattas som märklig då. Och de här maniska resandet till hotell, vad är det för något? Är det verkligen så konstigt att man kan gilla lugnet, laga mat och jobba på samma gång? Jag älskar inte mina barn mindre för att jag startar ett nytt företag. Självklart kommer man in i perioder då livet blir mer lugnt, man har mer tid att vara utomhus, eller snarare tvärt om - Att man får tid till att påbörja något nytt. Det krävs ingen personlighetsstörning för det. Jag tror bara att man upplever att det svänger mer för min del eftersom man läser om varenda "fas". Egentligen är det ju inte ens en fas utan mitt liv. Och livet är ju en salig blandning av allt, ibland lite mer än något annat för stunden . Gällande att vi reser till olika hotell beror helt enkelt på att vi gillar att resa och testa just nya hotell. Nu till något annat; Sallys förskola är stängd på grund av för många pedagoger som är sjuka i covid. Det innebär att jag har henne hemma under veckan, anledningen är ju riktig tråkig såklart men om man bortser från det så tycker jag faktiskt bara att det är mysigt. Jag bokade om mina fysiska möten och körde de på zoom istället. Sally och jag har lekt mycket hemma, framför allt har hon lekt med Paul. Det är så fint att se vilken bonuspappa han är. Jag blir så lycklig när jag ser att kidsen ibland väljer honom framför mig. "Paul ska natta", "Jag ska sitta i Pauls knä". Bättre än såhär kunde det inte bli. Gillis skulle hem till en kompis efter skolan (han har blivit så stor) så Sally och jag tog bilen ner till sushistället och åt middag tillsammans. Nu är båda barnen hemma, Paul är på middag med en släkting och jag ska försöka få till mer text till boken. Imorgon kommer Rebecka hit (min medförfattare) och ska förvandla den text jag skrivit. Om det blir så att jag känner mig okreativ ska jag ta fram min nya bok, Dominika Peczynskis "Jag gör som jag vill". Stor kram.