Dagen bara försvann. Eller det är väl inte så konstigt egentligen eftersom vi klev upp 10.30. Ingen av oss ställde klockan eftersom vi inte hade några planer idag. Vi satt kvar vid frukostbordet i sovkläder till 14.00, vi pratade hela tiden så vi glömde bort klockan helt. Smöret hade smält totalt när vi plockade bort allting. Vid två satte vi oss utanför och myste i solen, Paul grejade med något och jag läste. Sedan blev vi fikasugna halv fyra och tog fram dammsugare: Paul och jag älskar dammsugare! Vi har alltid ett paket Dammsugare från Delicato hemma, nybakade på caféer är såklart godare men dom här är absolut godkända. Efter det har vi badat och ätit en supersen lunch/tidig middag. Det är väl egentligen det. Eller vi badade igen och bastade nu på kvällen. Paul blir så stressad över dagar som dessa "jag har inte gjort något vettigt av denna dag" men jag har mognat och känner att sådana dagar behövs. Jag tror faktiskt att det är ni som har fått mig att acceptera och kanske till och med njuta av att göra ingenting. När jag har skrivit om min göra-allt-stress så har ni förklarat för mig att det är bra att ta det lugnt. Det har sjunkit in. Tack! Paul fotade en bild nyss i motljus. Så vackert. Ni undrade förresten om Utterbebisen (den är SÅ söt), Pauls granne sa att uttern var borta imorse men hade kommit tillbaka nu och ligger och piper själv igen. Frågan är vad man gör? Kram!