Kan inte du berätta om saker du lärt dig under åren? Jag fick en fråga som lyder som ovan och jag tänkte försöka besvara den: Det finns ingen klar väg att gå. Vägen framåt är ruskigt bumpig men försök att acceptera den. Det är då ryggsäcken med erfarenheter fylls som du behöver för att ta nästa kliv. Se det som ett tv-spel, du måste nå vissa nivåer först, vissa checkpoints för att kunna fortsätta vidare. Ibland vet man inte vad vidare egentligen är om du inte vet vad ditt mål är. Det är okej. Testa en massa saker och utvärdera. Våga hoppa, ibland små skutt, inget är fel. Det är din resa och den är inte spikrak. Men utmaningar och problem längs vägen kan vara fruktansvärt tunga. Ibland vill man ge upp för att man inte orkar utan att man hellre vill lägga sig i sängen och gråta. Då får man känna att det är okej att gråta, pausa och känna känslan att man inte klarar det. Alla känner så. Det är okej att få backa, ångra sig och göra om. Du har inte misslyckas för att det inte gick som du hade tänkt dig. Luta dig tillbaka i att det faktiskt inte var meningen då. Låt det svida. Känslorna måste få ta plats. Fastnar du i en negativ spiral där du känner att du aldrig kommer att lyckas så pausa ett tag. Flytta dig ut i ett helikopterperspektiv och titta på om situationen egentligen är en grupp av problem/utmaningar som du behöver lösa. Oftast är det alla småsaker som liksom bantas ihop som gör att känner du att du inte är kapabel till något. Det blir liksom för mycket på en gång. Du vet att du är kapabel till en massa. Ofta så vet man inte vad det är bara. Ofta känns det som att man har valt fel väg hela livet. Men det inte så. Du har byggt en grund, lärt dig en massa och nästa gång du tar sats till något du vill göra så kommer du behöva använda dina erfarenheter och kommer känna att du har mycket att tacka för dom. När livet vänder är det kul. Något har vuxit inombords och det känns som ett litet pirr. Du är redo att komma ur ditt skal. Njut av känslan, gläds åt dig själv det är din tur nu. Du vet att du kommer att möta motgångar igen men du känner att det inte gör något. Du är stark. Nu är det dags att sätta nya mål. Stora mål och småmål. De största kan vara livsmål om man vill och de små målen kan vara hur din dag ska vara. Blanda. Livet blir faktiskt lättare att leva när det finns en väg man vill sträva mot. Men glöm inte att dela upp målen. Du kan ha mål som i karriärsmål men du måste också ha själsliga mål. Det kan vara att göra bra ifrån dig på en arbetsintervju men du måste också tillexpempel att du ska lära dig att meditera. Hitta en balans mellan olika typer av mål. Vad mer då... Dagarna kommer inte att räcka till. Du kommer ha många stunder när barnen inte får tillräckligt med uppmärksamhet, du har glömt ringa en familjemedlem, gymkortet används inte och det var länge sedan du träffade din vän. Vardagen går inte ihop för någon men inse att det är så för alla. Backa ett steg och våga prioritera dig själv. Hur mår du som bäst i allt? Det viktigaste jag har lärt mig är att gå efter din magkänsla. Magkänslan kan du förstöra genom att ständigt lyssna på andra för då tappar du fotfästet i dig själv. Börja lyssna inåt så kommer du att få svaren. Klyschigt men sant. Hoppas att det var ett tillräckligt svar! Kram