En djupt svart hål | Isabella Löwengrips blogg

Det kändes som att jag trillade ner i ett svart hål imorse. Jag fick i väg barnen till skolan men efter det kom det en panikångestattack. Jag låg hemma tills att klockan slog halv två och efter det tog jag mig in till stan och tränade. Det var nästan omöjligt att komma iväg men jag gav mig inte. Träningen var bra för mig men endorfinerna försvann snabbt efteråt. Jag ringde till min psykiater och bad om ett möte. Jag äter ju lamotrigin idag för min bipolaritet men något kanske behövas justeras. Jag är livrädd för att hålet blir djupare och jag hamnar i en depression igen. När jag mår dåligt mår jag så fort ännu sämre. Det går på nolltid. Jag har fått i mig en smoothie idag, det går inte att svälja när kroppen är fylld av ångest. Knappt en kopp té.

Jag vill tacka er för alla era fina tips. Jag har gjort en massa printscreens och låg och läste allt ordentligt på förmiddagen. Visst får jag en massa elaka kommentarer men när det väl gäller så känner jag ett enormt stöd av er och det har jag alltid gjort. Tack för det <3

Dagens enda bild. Nu har jag hållit ihop här hemma för barnen och gjort middag och duschat dom. Snart ska jag själv gå och lägga mig. Paul opereras imorgonbitti för hans brutna axel och jag är nervös inför det. Sjukvården är ju superproffsiga i Sverige men jag blir alltid nojig när någon ska sövas eller så kan det gå fel. Men det blir bra.

Tack för att ni finns. Vi hörs imorgon.