Veckan började med att jag besökte min förläggare på bokförlaget. Jag har avtal med Strawberry som Bonnier köpte tillbaka så nu blir mina böcker publicerade via dem igen. Jag signerade avtal för boken som jag jobbar med under förra hösten (!), jag skrev i några månader men sedan fick jag en rejäl skrivkramp. Jag kunde inte ens öppna min dator, så illa blev det. Jag önskar är att det blir en rejäl bok, mitt mål är att göra en tjock bok på runt 500 sidor. Men om jag ska ge ut en bok måste det innehålla allt som händer bakom kulisserna eftersom det redan finns så mycket material om mig.. Det är alltid svårt att ta ett beslut om jag ens ska göra en ny bok eftersom det rör upp så mycket inombords, man blir så extremt sårbar när raderna når läsarna. Samtidigt vet jag att många är nyfikna på livet bakom allt. Jag har fått till år 2022 på mig men jag ska försöka hinna klart till nästa år redan. Min 30 års bok. Jag höll på att skriva halvvägs till pensionen men så inser jag ju att jag aldrig kommer att sluta jobba. Jag är en sån där som kommer att hålla på med mina projekt tills jag stupar. Dock behöver jag ju inte befinna mig i Sverige direkt utan befinner mig hellre på rivieran och låter Sally och Gillis komma dit med min barnbarn ofta .. :- ) Det ska bli intressant hur många svängar mitt liv kommer att ta tills jag är gammal. Det blir spännande. Jag tror ju på att allt är förutbestämt så det är bara att luta sig tillbaka och hänga med. Det som inte går ska inte gå och det som sker händer av mening. Denna blir veckans läsning. Jag fick med mig boken av min förläggare Anders. Den ska tydligen vara superbra och den låter bra när jag läser om den. "Maia D'Aplièse och hennes fem adoptivsystrar samlas i sitt barndomshem, ett vackert slott vid Genèvesjön, efter att deras älskade adoptivfar, den mystiske miljardären Pa Salt, hastigt gått bort. Varje syster tilldelas varsin ledtråd som ska leda dem i sökandet efter sina ursprung. Maias ledtråd leder henne till en förfallen herrgård i Rio de Janeiro. Väl där börjar hon lägga samman pusselbitarna ... " Jag har i vanlig ordning poddat med min bästa vän Sheila. Vår podd Isabella Söker Sheila släpps varje söndag på Poddappen eller Spotify. Vi har nästan nått en miljon lyssningar på våra avsnitt hittills. Tipsa gärna om ämnen som vi har glömt att ta upp! Varje dag har Paul och jag hämtat och lämnat tillsammans. Jag trodde nog inte att han skulle "engagera" sig så pass mycket som han gör. Det är tacksamt men det har inte varit något "krav" från min sida. Det är hämtning, matlagning och hjälpa till att natta. Det är så fint att se hur mycket barnen tycker om honom. Sally frågade häromdagen "mamma, vad heter det om man är pappa men inte riktig pappa?". Jag svarade att det heter extrapappa. I veckan har jag också plåtat pressbilder till en intervju i en Norsk tidning. Jag sminkade och fixade håret själv. Jag tycker faktiskt att jag börjar få till skuggorna själv. Knepet för mig är att använda varma färger på ögonlocken. Hur som helst, i helgen som kommer ska Paul, jag och barnen upp till Tällberg. Det blir en miniweekend i natur och frisk luft. Barnen behöver också miljöombyte ibland. Det blir en helg i skalkläder och inget smink. Väldigt härligt. Kram.