Jag pratade lite om min acne-historia på instagram idag. Som ni vet har jag lidit av svår acne sedan jag var 12-13 år. Jag blev rejält mobbad i högstadiet på grund av det. Jag har gått på isotretinoin (roaccutan), som är det starkaste som finns mot acne två omgångar. Ätit ett flertal p-piller (Diane och Yasmin) och nu äter jag tetralysal och använder mig av krämen Epiduo. Oftast har medicinerna fungerat så länge jag behandlas, men sedan kommer acnen tillbaka direkt tyvärr. För några månader sedan slutade jag med tetralysal för att jag kände att hyn såg bättre ut. Men nu efter jul kom allt tilllbaka. Det gick över en natt kändes det som. Jag tror att min depression kan ha förvärrats för att det blev så jobbigt. Jag fick tillbaka känslan av att inte vilja gå ut och jag stannade hemma vissa dagar. Jag grät inför Paul och kände mig ful. Sminkade av mig sent på kvällen och skyndade till sängen i vårt mörka sovrum för att han inte skulle se hur illa det var (alltid värst på kvällen när man har sminkat av sig, finnarna är extra röda). Såhär såg såg huden ut i den 7:e februari i år. Alltså bara några veckor sedan: Det var lika illa på andra sidan. Jag sminkade över rejält, fotade i rätt ljus och körde filter på alla mina bilder. Det går att dölja hyfsat bra. Ni har nog inte sett hur illa det är i alla fall på bild. Jag fick då krämen epiduo utskrivet. Nu har det gått 3,5 vecka och det är stor skillnad. Jag rekommenderar verkligen den. Bild från veckan. Nu har jag mycket smink på bilden (Använder alltid Lumene CC Cream. Den döljer bra, jag mixar färgen medium med tan) så det döljer rejält men alla finnar som stod ut har lagt sig. Tar jag bort sminket ser man dock alla röda prickar från där de svåra finnarna har suttit så jag är som en prickig korv utan make up (Sally kallar mig för det). Jag kan visa senare. Igår började jag äta tetralysal igen så det kommer att bli bättre lagom till sommaren. Vilket är skönt för då vill jag kunna gå utan smink. Som sagt, allt försvinner inte men det blir bättre. Att gå runt med 2-3 finnar jämt är inget problem men att kunna räkna till 40 på kinderna och halsen är inte lika roligt. Många säger att det handlar om helheten, vad man äter (socker och mejeriprodukter), tvättar sminkbortar, nya örngott etc. Men har man problem med riktig acne hjälper inte det. Trust me, jag har provat allt. Inte heller några husmorsknep, vitaminer eller annat som man kan få tips med. Medicin är det enda som fungerar. Skulle mina barn få problem med acne i tonåren skulle jag direkt vilja ha isotretinoin (det starkaste vapnet vi har) utskrivet till dom. Trots alla biverkningar. Slippa kämpa med krämer och allt i onödan. Det är inte värt att gå igenom det jag har fått utstå. Jag berättar om det här för att det är så många vuxna som kämpar med acne. Man är inte ensam om att ha problem med det. Visst skulle jag kunna vara en bra förebild och visa mer osminkat och skippa filter på instagram. Men helt ärligt så orkar jag inte. Det är rätt skönt att få swipe:a till ett filter som jämnar ut hyn. Slippa se det själv. Jag har en hel del acneärr och det har blivit bättre när jag har använt mig av dermapen. Det är dock en dyr behandling som tar tid. Men den fungerar. Mitt bästa tips till er som lider av acne är att söka hjälp. Det finns en massa bra doktors-sajter (tillexempel mindoktor.se Där fick jag epiduo utskrivet på några minuter efter att ha visat en bild på mitt ansikte i appen). Det är bortkastade pengar med att köpa dyra krämer. Har man hormonell acne fungerar inte sånt. Yasmin som p-piller, tetralysal som man äter dagligen och så den medicinska krämen Epiduo. Är det riktigt illa ska du äta isotretinoin. Det är de enda som har fungerat på mig. Hoppas att min historia gör att du känner att du inte är ensam och att det går att få hjälp. Kram.