Sista kvällen här borta. Vi gick igenom resans agenda och vi har hunnit igenom många bra saker. Men det bästa har varit att få umgås med dessa tjejer. Det är lite speciellt att bo ihop med varandra, speciellt med sin chef kanske. Och sin chefs bebis. Men känslan har varit avslappnad och mycket, mycket skratt. Jag är så otroligt stolt över vårt gäng. Smarta tjejer, raka tjejer, ingen konkurrens, inget tjafs. Vi alla är beroende av varandra. Jag har nog varit en rätt dålig chef under många år. Jag har varit för inne i mitt eget och tyckt att det varit jobbigt att växa och blir fler. Jag försökte axla en form av klassisk ledarroll som inte heller var jag. Jag är ingen chef som styr med hela handen. Jag är alldeles för snäll för det. Det låter så enkelt men jag vill att man ska ha roligt på jobbet. Jag vill att hela gänget ska känna samma rus i magen som jag gör. Det kanske inte alltid går men det är mitt mål. Varför det fungerar bättre idag beror främst på att jag har mognat som person. Jag vet mina brister och försöker inte vara något jag inte kan vara. Dessutom är Pingis och jag ett bra team ihop. Pingis och jag är otroligt raka människor och det ligger aldrig någonsin något i luften. Vi kan ge varandra energi bara av en blick. Jag tror att vår energi och glädje smittar av sig. Sista kvällens spenderades på Momos burger tror jag att det hette. Goda hamburgare. Sally gav högsta betyg. Pingis föräldrar och lillebror kom förbi och anslöt sig vilket var trevligt. Man förstår snabbt vem Pingis har sin superhjärna och varma hjärta ifrån...