Vår hus-resa | Isabella Löwengrips blogg

Jag har ju skrivit två förlossningsberättelser men här kommer en bli med hus-berättelse!

Jag trodde nog aldrig att jag skulle bli husägare. Jag har aldrig haft en dröm om att bo i hus men två barn senare så kändes lägenheten på Fridhemsplan så trång och avgaserna så starka. Eftersom vi inte har några vänner i hus eller större kopplingar så hade vi inget speciellt område som vi ville till. Vi kikade på Nacka, Värmdö, Bromma, Duvbo, Sollentuna, Lidingö och Täby. När vi skulle gallra så lät vi trafiken avgöra. Vi testkörde alla förorter i rusningstid morgon och kväll. Då vann Lidingö överlägset. Visst ville vi ha gräsmatta, men det är inte värt att sitta i köer varje dag. Och nu har vi bott på ön i fyra månader och jag har aldrig hittills suttit fast i kö på morgonen, det tar en kvart in.

Från början så var drömmarna stora, stort modernt hus med pool. Allt på samma plan. Men med vår budget så blev det en bit bort om alla krav skulle rymmas. Då stod vi mellan drömhus långt bort eller helt okej hus närmare stan. När vi var på visning i det huset vi köpte så tittade vi in i fem minuter och gick sedan ut. Heltäckningsmattor i badrum, behov av renovering. Nä, det är inget för oss, vi kunde ju inget. Men mäklaren ringde och var på. Vi läste besiktningen igen och konstaterade att huset var "friskt". Ingen dränering, ingen fukt, torr krypgrund etc. Ett bra hus helt enkelt.

Eftersom renoveringspengar inte går att baka in i ett bolån så fick vi huset till ett bra pris, inte alla har möjlighet att renovera utöver själva insatsen. Vi renoverade innan jul och flyttade - In till vårt drömhus. Det var verkligen inte kärlek vid första ögonkastet men det blev det . Idag njuter jag varje sekund av vårt fina hem. Det är helt perfekt för oss. Lagom trädgård, två uteplatser med olika soltider, morgonsol vid kökets uteplats där vi kan äta frukost i sommar, öppet nere, tre stora sovrum, ett stort lekrum, kontor/gästrum, tvättstuga och snart gym.

Mina bästa hustips är att strunta i att falla för läckra badrum eller kök på Hemnet. Allt går att ordna själv, kanske inte direkt ekonomiskt men framöver. Släng er över besiktningen och börja där istället. Grund och tak behöver vara bra. Hur värms huset upp? Jag kunde noll om värmesystem innan vi köpte hus men efter lite googlande några kvällar så får man i alla fall ett hum. Vårt hus har fjärrvärme. Enkelt. Alltså prioritera: Besiktning och sedan husets läge. Man kan inte flytta på ett hus. Men är det ett frisk hus och ligger bra utifrån era önskemål så kan mycket ordnas efteråt.

När vi renoverade så valde vi ett bolag som endast jobbade i vårt hus. Hantverkarna åkte aldrig bort på andra jobb. Odd kunde vara på plats mycket och under tiden hade vi Anticimex besiktningstjänst och de var ute och tittade till badrummen under tiden.

(oroa er inte, listen uppe är fixad :-) )

Varken Odd eller jag har saknat stan en enda gång under dessa månader ute på ön. Mina rädslor var att inte ha en Ica runt hörnet, apotek öppet mitt i natten, take away kaffe och brunchställen nära. Men inget har varit ett problem. Visst använder vi bilen betydligt mer men inget är jobbigt. Vi storhandlar, bunkrar upp alvedon hemma, kör termos ute och äter mer hemma. Det är bara bra. Jag var också lite rädd över att det skulle kännas så "vuxet", sista stoppet typ. Men jag ser det snarare nu som vår början.

En annan sak jag är tacksam över att Odd och jag inte bråkade under renoveringen. Vi har samma smak och så höll vi vår budget, sådant kan skapa bråk. Hade vi renoverat själva hade situationen nog varit annorlunda, det sliter säkert mer. Och Ida har ju hjälpt oss. Vissa saker, såsom vår kompost har jag ingen aning om vad jag ska göra med. Höll på att dö när jag läste att jag skulle klippa av mördarsniglarnas huvuden för att det är minst smärta och slänga dom direkt för att sniglarna är kannibaler *kräks*. Vissa tidiga mornar har jag sprungit ut i morgonrock när sopbilen kommit och vi glömt att ställa ut soptunnan. Men sånt händer. Oavsett så var det här vårt bästa beslut någonsin.

Jag är så tacksam över att vi vågade.